Fika och matglädje är en stor del av svensk kultur, och kalendern är full av dagar som ägnas åt just det som brukar kallas onyttigt. Somliga är renodlade matdagar med ett bakverk i namnet. Andra är högtider och mysdagar där det söta smyger sig in ändå – ingen firar Halloween utan godis, och få tar mors dag utan tårta.
Här är hela listan, sorterad efter vad man äter i stället för när. Inom varje kategori står det onyttigaste först.
De mest kända dagarna
Om du bara ska hålla reda på en handfull är det dessa:
- Fettisdagen – semlan, rörligt datum i februari eller mars
- Våffeldagen – 25 mars
- Kanelbullens dag – 4 oktober
- Kladdkakans dag – 7 november
- Chokladbollens dag – 11 maj
Vill du fira den fjärde ordentligt har vi en egen artikel om 10 roliga sätt att fira Kanelbullens dag.
Bullar och jästa bakverk
Sveriges fikahjärta, och hem för landets mest kända temadag av alla.
- Internationella donutdagen, rörligt datum i juni. Friterad deg under glasyr och strössel, kategorins mest ohämmade bidrag.
- Fettisdagen, rörligt datum. Semlan med mandelmassa och vispad grädde, 47 dagar före påskdagen.
- Napoleonbakelsens dag, 17 november. Smördeg, vaniljkräm, grädde och hallonsylt under glasyr.
- Budapestbakelsens dag, 1 maj. Marängrulle med hasselnöt, grädde och mandarin – svensk trots namnet.
- Punschrullens dag, 7 mars. Även känd som dammsugare, med grön marsipan och doppade ändar.
- Wienerbrödets dag, 22 november. Danskt bakverk med österrikiskt namn, byggt på smördeg och därmed på smör.
- Kanelbullens dag, 4 oktober. Instiftad 1999 av Kaeth Gardestedt på Hembakningsrådet, och i dag den mest firade matdagen i landet.
- Kardemummabullens dag, 15 maj. Kanelbullens mer eleganta släkting, med egen dag på våren.
- Våffeldagen, 25 mars. Tack vare en ordlek på Vårfrudagen firas våfflor med grädde och sylt.
- Internationella pannkaksdagen, rörligt datum. Delar datum med Fettisdagen. Med sylt och grädde blir det efterrätt, utan blir det middag.
Kakor, tårtor och bakelser
- Kladdkakans dag, 7 november. Smör, socker och choklad i en kaka som med flit inte är genomgräddad.
- Fössta tossdan i mass, rörligt datum, första torsdagen i mars. Marsipantårta med grädde, i småländsk dialektal förpackning.
- Internationella Tiramisudagen, 21 mars. Mascarpone, grädde och kaffedoppade savoiardikex.
- Chokladmuffins dag, 18 oktober. Muffinsdagens chokladigare uppföljare på höstkanten.
- Gräddtårtans dag, rörligt datum i oktober. Sockerkaka, grädde, bär och en tårtspade.
- Ostkakans dag, 14 november. Småländsk ostkaka med grädde och sylt, ofta serverad ljummen.
- Hallongrottans dag, 17 mars. Mördeg är till stor del smör och socker, med en klick hallonsylt i mitten.
- Muffinsdagen, 27 maj. Små bakverk i papperform, gärna med rikligt tilltagen topping.
- Mandelkubbens dag, 3 mars. Småkakan med mandelmassa som hör hemma i kakburkar och sjukronorsformar.
- Rulltårtans dag, 9 augusti. Tunn sockerkaka rullad med sylt, en av de första kakor många bakar själva.
- Morotskakans dag, 3 februari. Frostingen är socker och färskost, men kakan låtsas ändå vara nyttig.
- Pepparkakans dag, 9 december. Tunna och knäckiga eller mjuka och tjocka – båda varianterna har sina förespråkare.
- Kakans dag, 18 december. En bred dag som rymmer allt från sockerkaka till småkakor, mitt i julbaket.
Godis, choklad och sött pålägg
- Lösgodisets dag, rörligt datum i september. Rent socker i obegränsad mängd, och den svåra konsten att inte fylla på i kassan.
- Chokladens dag, 11 november. Allt från mjölkchoklad till mörk 85-procentig.
- Nutelladagen, 5 februari. Choklad- och hasselnötskrämen på bröd, pannkakor eller direkt ur burken.
- Chokladbollens dag, 11 maj. Havre, smör, socker, kakao och kaffe. Ingen ugn behövs.
- Skumtomtens dag, 21 december. Julgodiset som antingen är godast färskt eller efter ett halvår i skålen.
- Marsipanens dag, 12 januari. Mandel och socker i den form som håller ihop allt från prinsesstårta till tomtefigurer.
- Geléhallonens dag, 15 februari. Ett av lösviktsgodisets mest folkkära inslag, och ett av de mest ratade.
- Polkagrisens dag, 20 april. Röd- och vitrandig pepparmintstång med ursprung i Gränna sedan 1850-talet.
- Lakritsdagen, 12 april. Från mild lakritsskalle till saltlakrits som får utländska besökare att grimasera.
- Chokladpuddingens dag, 26 juni. Efterrätten som fungerar lika bra kall som halvsmält, med vaniljsås till.
- Ostbågens dag, 5 mars. Snacksklassikern som är omöjlig att äta utan att få orange fingrar.
- Internationella popcorndagen, 19 januari. Poppade majskorn är oskyldiga tills smöret och sockret kommer fram.
- Messmörets dag, 19 september. Söt mjölkprodukt som delar landet i två läger, precis som geléhallon.
- Honungens dag, 20 augusti. Naturens eget socker, på smörgåsen eller i teet.
Glass
- Europeiska dagen för hantverksmässigt tillverkad glass, 24 mars. Gelato och annan glass gjord på plats, med högre gräddhalt än fabriksglassen. Kommer lagom till att glasskiosken öppnar.
- Internationella glassdagen, rörligt datum i juli. Mitt i högsommaren, den mest logiskt placerade dagen på hela listan.
Pizza, snabbmat och kioskmat
- Internationella burgardagen, 28 maj. Hamburgaren i alla varianter, från snabbmat till briochebröd.
- Drive-thru dagen, 24 juli. Uppmärksammar snabbmatens mest bilberoende innovation.
- Internationella kebabdagen, 5 maj. Årets första av två kebabdagar. Rulle, tallrik eller pizza är fritt val.
- Kebabens dag, 11 september. Den andra, för den som inte fick nog i maj.
- Internationella pizzadagen, 1 januari. Året inleds med pizza, vilket passar de flesta nyårsdagar utmärkt.
- Bulle med bullens-dag, 10 april. Pilsnerkorv i bröd, en svensk kioskklassiker med eget datum.
- Veganpizza-dagen, 29 januari. Januaris andra pizzadag, den här gången helt utan animaliska ingredienser.
Högtider där maten står i centrum
Ingen av dessa är en matdag på pappret, men de flesta handlar i praktiken om vad som står på bordet.
- Julafton, 24 december. Årets mest omfattande matdag, med julbord, knäck, ischoklad och risgrynsgröt.
- Påskafton och påskdagen, rörliga datum. Påskägg fyllda med lösgodis, plus ägg, sill och lammstek.
- Luciadagen, 13 december. Lussekatter med saffran och pepparkakor, gärna med glögg till.
- Alla hjärtans dag, 14 februari. Praliner, hjärtan i marsipan och choklad i alla former.
- Första advent, rörligt datum. Startskottet för pepparkakor och lussekatter.
- Mårtensafton, 10 november. Skånsk gås, svartsoppa och spettekaka.
- Thanksgiving, rörligt datum i november, och tacksägelsedagen, rörligt datum i oktober. Pumpapaj och fyllning, alltmer firat även i Sverige.
- Trettondagen, 6 januari, och tjugondag jul, 13 januari. Julgodiset ska vara uppäddet innan granen kastas ut.
- Nyårsafton, 31 december. Snacks och tårta – och dagen därpå väntar Internationella pizzadagen.
- Kräftpremiären, 8 augusti. Kräftskiva med västerbottenpaj, knäckebröd och snapsvisor.
- Mors dag, rörligt datum i maj, och fars dag, rörligt datum i november. Två av årets säkraste tårtdagar.
- Midsommarafton, rörligt datum i juni. Sill, färskpotatis och jordgubbstårta till efterrätt.
- Sveriges nationaldag, 6 juni. Jordgubbstårta i blått och gult.
Mys, fest och andra tillfällen
Här är det tillfället som är onyttigt snarare än råvaran. Vad som ställs fram varierar, gemensamt är att ingen räknar kalorier.
- Alla soffpotatisars dag, 29 september. Kalenderns mest ärliga dag: soffan, filten och en skål chips.
- Halloween, 31 oktober. Årets tydligaste godisdag, och samma datum som Grannens dag – praktiskt när det ringer på dörren.
- Alla singlars dag, 11 november. Delar datum med Chokladens dag, vilket knappast är en slump.
- TV-spelsdagen, 12 september. Handkontroll i en hand, snacks i den andra.
- Blue Monday, rörligt datum i januari. Årets påstått dystraste dag, och därmed ett gott argument för tröstmat.
- Smörgåstårtans dag, 13 november. Svensk buffétradition i lager, med majonnäs, räkor och gurkspiral.
- Brunchens dag, rörligt datum i september. Måltiden som ursäktar pannkakor långt efter frukosttid.
- Hembakatdagen, 6 maj. Instiftad av samma Hembakningsrådet som ligger bakom Kanelbullens dag, och i praktiken en dag för bullar och kakor.
- Grillens dag, rörligt datum i maj. Säsongsstart för korv, halloumi och allt annat som får svartnade ränder.
- Picknickens dag, 22 maj, och Internationella picknickdagen, 18 juni. Filt, korg och något bakat att bära med.
Vad som inte finns med
Listan tar bara upp dagar där det som firas både äts och räknas som onyttigt. Därför saknas dagar för bröd, potatis, pasta och ost, liksom smörgåspålägg och charkuterier. Av samma skäl saknas husmansklassikerna. Köttbullar, raggmunk, palt, Janssons frestelse, lasagne och carbonara är förvisso mättande, men de äts som vardagsmiddag och kallas husman snarare än onyttigt. Vill du läsa om dem hittar du varje dag i vår kalender.
Dagar för glögg, must, kaffe, öl och sprit finns inte heller med, eftersom de dricks snarare än äts.
Och några dagar för motvikt
Kalendern är inte bara sockrad. Sockerfria dagen den 12 oktober ligger mitt i höstens tätaste bakverksperiod, Internationella munhälsodagen den 20 mars kommer några dagar före Våffeldagen, och Fluortantens dag den 1 september påminner om vem som får ta hand om följderna.
Slutsats
De här dagarna är mer än ursäkter att äta sött. De är en del av svensk mat- och fikakultur, och de flesta handlar minst lika mycket om vem man äter tillsammans med som om vad som ligger på fatet. Att en marsipantårta har ett eget datum i mars, eller att kanelbullen fått en dag som firas av svenskar över hela världen, säger ganska mycket om hur vi ser på fika.
Så nästa gång Fettisdagen, Våffeldagen eller Kladdkakans dag närmar sig: baka något, ta med till någon och sätt dig ner en stund.